Att förstå är värdefullt, men för att få resultat räcker det med att ”bara” vara i den för att det ska fungera. Det är som att befinna sig i ett reningsbad.

Jag är en person som tycker om att förstå. När jag gav mig in i den andliga världen gjorde jag det av en enda anledning. Jag ville förstå skillnaden mellan vilka tankar som lyfte upp oss och vilka som raserade marken under våra fötter. Det var alltså jakten på tankar tankar, inte energier, som drev mig in i den andliga världen.

Som man frågar får man svar. Jag fick mycket riktigt de svar jag behövde. När man lär sig att se de osynliga krafterna som påverkar oss blir världen begriplig. ”Det är ju logiskt” är den i topp tre för den vanligaste kommentaren hos kursdeltagare och behandlingskunder. De andra vanliga kommentarerna är: ”Vad skönt det känns” och ”Det där hände mig senast i veckan.” 

Men ju mer jag började förstå, desto mer gick det upp för mig att det faktiskt inte handlar om att förstå. Det handlar om att VARA I ENERGIERNA. Känsla är viktigare än tanke.

Om vi har ett motstånd till något så tar vi inte emot. Detta är till fördel när vi inte vill ta emot, men det kan också vara ett problem när vi vill ha något – och ändå inte vågar öppna vårt inre motstånd.

Motståndet hindar utvecklingen

Med klarhet kommer kraft. Ju mer motstånd och ifrågasättande vi bär på, desto mindre kraft får vi tillgång till. I värsta fall motverkat motståndet att vi överhuvudtaget kommer framåt. Det är som stenar som dämpar flödet i livets flod. Den intellektuella förståelsen hjälper oss övervinna vårt inre motstånd så att vi kan ta emot energin. Men riktningen framåt kommer när vi tillåter oss att bara vara i energin.

Många av mina kunder har någon slags utbildning, eller ett intresse för, människor och psykologi. Kundernas intresse gör att de har samlat på sig teoretiska förklaringsmodeller. Dessa modeller gör att de mycket snabbt förstår vad jag beskriver. De har nämligen hört talas om det förut, fast i andra ord. ”Avdomnad? Sublimering säger vi psykologer.”

”Pepparkaksdegen”

Det jag beskriver nu är sådant jag själv fått till mig när jag gett behandlingar. Jag vet inte någon som forskat i det. Jag vet inte ens om det är etiskt korrekt att forska i det, för hur fastställer man kriterierna?

Det syntes vad personen hade jobbat med, för energin runtomkring låg kvar…

Första gången jag såg detta vara jag lite chockad. Jag hade en person framför mig på bristen. På energiplan såg jag något som påminner om en utkavlad pepparkaksdeg. Hela energikroppen var täckt av ett tjockt lager av tung energi (smärta, sorg, besvikelser). Förutom på ett ställe. Där hade något försvunnit. Exakt det var kunde jag inte svara på, det var ju borta. Men utifrån formen av det kunde jag gissa ungefär vad det var. Jag såg ju konturerna av det som försvunnit, ungefär som någon stansat en pepparkaksgumma och lyft bort den ifrån degen.

Många års intellektuellt arbete med sig själv kan resultera i en ordentligt utstansad “pepparkaksdeg”.

Den andra gången av jag lite mer beredd. Denna person hade arbetat med sig själv i ungefär tjugo år. Denna gång såg pepparkaksdegen rörig, nästintill misshandlad ut. Det var stansat formar över nästan hela degen. På vissa stället var det stansat och innehållet var borttaget. På andra ställen var det stansat och innehållet låg kvar.

När kunden lämnade behandlingen hade all pepparkaksdeg försvunnit. Kundens energi var ren och klar. Hur detta känns för kunden? Som det mest naturliga i hela världen. Först har hon jobbat för det och sedan har hon fått det hon jobbat för. Känslan är välbekant. För den vi blir när vi löser upp vår tunga energi och lyfter bort pepparkaksdegen, är oss själva. Det vi tar bort är sådant som ändå inte är vi.

Bara vara = lyfter bort pepparkaksdegen

När en person länge och regelbundet hållit på med Reiki, yoga eller meditation kommer på behandling (alla dessa tekniker går ut på samma sak) – ser det helt annorlunda ut på energiplan. Det är rent. Klart. Gnistrande vitt. Ingen pepparkaksdeg på energiplan. Inte ens lite kvarvarande smulor eller mjölrester.

Mannen som hade arbetat med sig själv på energiplan hade inga “pepparkaksrester” kvar överhuvudtaget.

En dag fick jag en sådan person på min behandlingsbrits. Hela energikroppen strålande av vitt ljus. ”Du har verkligen arbetat på dig själv på energiplan – det märks!” sa jag åt honom.

Då berättade han att han var en före detta alkoholist. Han hade varit på väg att supa ihjäl sig. Så hittade han healingen. Han hade gått fler healingkurser än vad jag har gått. Det hade förstås varit en lång väg, men han hade varit nykter i nästan tjugo år. När han berättade ansträngde jag mig, men trots att jag visste vad jag letade efter kunde jag kunde inte urskilja den sammanbitna energin som många alkoholister har. Den var verkligen borta.

Varje gång jag får en sådan klient på bristen fascineras jag över vilken skillnad det blir när vi tillåter oss att vara i energier.

Reiki löser upp pepparkaksdegen.

Vad Reikin gör?

Reikin tar bort pepparkaksdegen ifrån energikroppen. Den stansar inte ut vissa delar och lämnar kvar andra. Den löser upp allt! Medan terapi belyser vissa utvalda delar sköljer den helande energin igenom rubbet! Reikienergin löser upp både sådant som vi är medvetna om och sådant som vi är omedvetna om.

Fördel Reiki

  • Löser upp tung energi
  • Ger läkning på orsaksnivå
  • Tar bort även sådant som vi inte medvetet arbetar med eller belyser

Nackdel Reiki

  • Kan vara svår att förstå sig på
  • Blir så omfattande att det känns flummigt

Fördel intellektuell förståelse

  • Hjälper oss att förstå orsak och verkan
  • Gör att vi vågar öppna upp vårt inre motstånd
  • Begränsar läkandet till det vi fokuserar på – vilket bromsar förändringsfarten och gör att vi kan fokusera på sakfrågan istället för att hantera den förändring som sker när vi läker

Nackdel intellektuell förståelse

  • Tar långt tid att skapa varaktig förändring

Fördel ”ta bort pepparkaksdegen”

  • Blir en lättare känsla på insidan

Nackdel ”ta bort pepparkaksdegen”

  • Du byter vibration, blir av med problemet en gång för alla och förändras. Detta är dock bara ett problem om du inte vill förändras. Den som längtar efter att komma vidare har allt att vinna på att “bara vara” i energin.”

Vilket är ditt favoritsätt att bara vara i energin?