Vill du jobba för en chef som tycker om att må bra, eller föredrar du en som är så avdomnad att hen inte reagerar på stress?
Jag hade ett oerhört spännande samtal med en coachningskund. Hon har sökt ett chefsjobb (som är några pinnar upp i organisationen) och hade ett samtal med en rekryterare.
De hade en intressant diskussion. Jag vill gärna höra vad du tycker om saken.
Min kund tycker om att må bra. Hon tycker om att tänka efter och fatta välgrundade beslut. Hon tycker också om att leda projekt, så att hon kan få dem upplagda på det sätt hon föredrar.
Rekryteraren blev orolig när han hörde att hon tyckte om att må bra. Det är ju ett väldigt stressigt jobb… Det är viktigt att man är stresstålig.
Det är ju så man säger
Det rekryteraren säger är inga nyheter. Det är ju så man säger?! Man måste kunna hålla flera bollar i luften och vara stresstålig. Det är ju det man eftersträvat hos anställda i tio-tjugo år. Parallellt har den mentala ohälsan ökat. Visste du att hälften av de som är långtidssjukskrivna idag är det på grund av mental ohälsa? (statistik från Försäkringskassan 2020).
Kan det finnas ett samband?
Människor som mår bra bygger verksamheter där människor mår bra
Jag tror att det finns ett samband mellan hur man mår och hur man resonerar på arbetsplatsen. En chef som tycker det är viktigare att vara produktiv och göra ett välgenomtänkt jobb (för att göra detta behöver man må bra) kommer att vara en helt annan typ av chef i jämförelse med den chef som strävar efter, den omöjliga uppgiften, att vara alla till lags.
- Chefer som mår bra bygger verksamheter där människor mår bra.
- Chefer som inte mår bra bygger verksamheter där människor inte mår bra.
- Chefer som är så avdomnade att de varken reagerar på andra människor eller stress är lika trubbiga i sitt yrke som en kock utan smaklökar eller en färgblind dekoratör. De kan göra ett okej jobb, men de kommer aldrig att kunna något storartat.
En av mina kunder, en företagare, har i tjugofem år varit sönderstressad den administrativa bördan under våren. Med Reiki i kroppen och en hållbar plan (sitt ett par timmar om dagen med det administrativa du behöver göra, fyll sedan upp krafterna med långlunch, gör sedan säljet och det roliga (som ger energi)) började de kreativa idéerna att visa sig. Förutsättningarna blev som dag och natt, i jämförelse med ”hur det brukar vara” – full panik, ångest och sömnlöshet + maratonpass vecka ut och vecka in som blockerar nya affärer.
Vad tycker du är bättre?
- Att ha det superstressigt, men åtminstone slippa känna det? (ingen panik, ångest eller sömnlöshet) eller
- Ha överblick och kontroll över sitt jobb, med självförtroende och vetskap om att kunna leverera.
Hur tar du din känslighet till vara?
En person som själv knäckt stress-koden hade ställt följdfrågor. Hen hade inte stannat upp vid ett karaktärsdrag och dömt ut det.
Indirekt sa rekryteraren:
- ”Är du känslig, då är det tyvärr kört på en sån här post.”
Rekryteraren frågade inte:
- ”Hur hanterar du din känslighet?”
Plus eller minus
Alla färdigheter har ett plus och ett minus.
Plussidan är tillgången. Superkraften vi får när vi lärt oss ta vara på våra färdigheter.
Minus är de problem och utmaningar vi får när vi inte (ännu) lärt oss att ta våra färdigheter till vara.
En känslig person på plus:
- Får tillgång till mycket information
- Uppfattar även sådant som inte sägs
- Är intuitiv
- Har starka sinnen (vem hade du använt för att leta upp en märklig doft i korridoren eller en flaskhals i organisationen, den känsliga eller den okänsliga?)
- Kan snabbt skapa sig en bild av den person hen möter, och möta personen på det sätt som hen vill bli bemött
Läs mer: Prova till du lyckas >
En känslig person på minus:
- Blir överväldigad av alla intryck
- Oroar sig
Rekryteraren utgick ifrån att han hade en känslig person på minus framför sig, trots att han mötte en känslig person på plus.
När vi lärt oss en färdighet kan vi även se den hos andra. Rekryteraren hade inte lärt sig, så han var blind för tillgången han hade framför sig.
Bli av med dina tvivel, en gång för alla >
Har du sagt A får du säga B
I ett samtal brukar det ena leda till det andra. Har du sagt A får du säga B.
Men om du inte frågat om A? Då får du inte heller veta B, C, D, E eller F…
Då rekryteraren inte frågade om A fick han inte heller veta något mer. Mängder av information gick honom förlorad.
Läs mer: 4 saker som får både din själ och din arbetsgivare att älska dig >
PS! Om detta hade varit den framtida chef som min kund skulle jobba med hade jag tipsat henne om att söka en annan arbetsgivare. (Eller visat henne hur hon skulle kunna komma till sin rätt och blomstra på denna plats, om det var det hon ville göra). Det är omöjligt att kunna göra ett bra arbete om arbetsgivaren inte ser skillnad på om du gör ett bra jobb eller inte. Detta var dock en extern rekryterare, som inte kommer att ha något med själva arbetet att göra, så då spelar rekryterarens kunskapsnivå inte så stor roll för hur själva arbetet kommer att bli.
Växer med uppgiften
En av min kunds största tillgångar är att hon växer med uppgiften. Detta kan låta grundläggande och självklart, men det är det inte. Det finns flera fallgropar som man kan ramla ned i när man utvecklas.
En trigger är när någon, eller något, väcker starka känslor i en. Det vanligaste sätter är att stöta dessa triggers ifrån sig – ”det är hens fel!” Det är också vanligt att försöka undvika det som triggar.
Min känsliga kund gör motsatsen. Hon går in i sina triggar. Frågar sig vad som egentligen hände. Sedan förändrar hon förutsättningarna, så att det som triggas ”byggs bort!
Läs: Kollegan som slutade trigga >
En känslig person som kan hantera det som triggar är en enorm tillgång! Det är en person som kan gå hur långt som helst. Alla hinder är ju bara tillfälliga, till hen kommit igenom dem.
Dessutom så bygger hon bort dysfunktionella förutsättningar. Det visar på ledarskapsförmåga, mod, strategisk överblick och uthållighet. Dessa egenskaper växer inte på träd. När man hittar en sådan person vill man ta dem tillvara.
Detta missade rekryteraren fullständigt.
Läs mer: Anledningen till att jag är en DYI-tjej >
Maktkamp eller kunskapsutbyte?
Kanske reagerade rekryteraren på kundens milda, stillsamma energi. Hur ska en sådan ”försiktig” person kunna leda ett trettital andra personer?
Med framgång, skulle jag vilja säga!
En ledare med mycket vilja och behov av att stå i centrum kommer att skapa en miljö där andra:
- Behöver underkasta sig eller
- Tvingas att stå upp för sig själv
En klok, stillsam och eftertänksam person i ledningsposition tillåter de andra att tänka och känna efter, så att det inte blir maktkamp utan kunskapsutbyte.
Visste du att de mest framgångsrika ledarna (de som leder de företag som varaktigt levererar 10 ggr mer än jämförelseföretagen) oftare har en tillbakadragen och blygsam energi (hellre än en karismatisk?) Företagen blir framgångsrika eftersom strålkastarljuset är på de anställda, inte på chefen. Mer om detta i Good to Great-serien av Jim Collins.
Just denna person är en sån där pärla som man är överlycklig över att man hittar, även om rekryteraren i fråga missade alla färdigheter som kan skapa framgång.
Vad säger du?
Föredrar du att jobba med en person som mår bra och som medvetet bygger bort stressiga moment och flaskhalsar?
Eller föredrar du en avdomnad, stresstålig person som går igång på adranelinkickar, brandsläckning och panikinsatser?
Kommentera nedan!
