Skillnaden på energiplan för nybörjaren och mästaren

Det är lättare för mästaren att må bra, men det är också ännu viktigare för mästaren att aktivt välja sina tankar.

Förutsättningarna är inte samma för den som precis lärt sig Reiki i jämförelse med den erfarne Reikimästaren.

För nybörjaren är energikroppen ofta ”som i tjära”. Allt är svårt. Går tungt. Visst finns tillfällen av upprymdhet och upplysning – men de tillfällena är ganska få i antal. Man identifierar sig ofta med zen-buddistiska begrepp som att ”livet är lidande”.

För den andliga mästaren är energikroppen i stället näringslösning. Allt går lätt. Här identifierar man sig med begrepp som glädje, upprymdhet och flöde. De få tillfällen man kommer ur sin Vortex (Vortex är Abraham Hicks begrepp för att vara i kontakt med kraften som skapar världar) känns upplevelsen lika skön som en krock med bilen. Man vill inget hellre än att komma tillbaka till sig själv för att kunna må bra.

De sex sjukdomsnivåerna

Nu använde jag begreppen ”nybörjaren” och ”den erfarne Reikimästarn” för att visa på skillnaden som uppstår när man vistas regelbundet i Reikienergi (resan som sker när man kommer i kontakt med den ljuvliga känslan i sig själv och fortsätter att besöka den regelbundet- vilket gör att den gradvis ökar). Men effekten finns i betydligt fler områden.

Inom AyurVeda kallar man det inte ”tjära” och ”näringslösning”. I stället pratar man om en energikropp full av slagg och en energikropp utan slagg. Här talar man om de sex sjukdomsnivåerna.

Olika förutsättningar

Det är inte heller ”lika förutsättningar”.

Vissa barn har så mycket slagg inom sig (har så mycket tjära i energikroppen) att de är nästintill utslagna redan när de föds. Detta är förresten det jag kallar cellminnen. Man kan läka ut imponerande mycket av dessa, men det krävs också att man är beredd att uppdatera/byta ut en hel del av sina gamla mindset och sätt att se på livet.

Andra barn har ”knappt något slagg i sig” så de lyckas med lätthet med saker som den med mycket slagg i sig omöjligt kan få till.

Det finns alltid en anledning till att det är som det är. Det jag är så förtjust i är att man kan göra väldigt mycket – oavsett vilka förutsättningarna är! För den som vill ha ett annat utfall än det man alltid haft finns det många möjligheter.

Bli av med tjära

Tjäran i energisystemet är motstånd av olika slag. Vanligtvis både fysiskt motstånd och mentalt. På samma sätt som det finns tiotusen olika definitioner på sjukdom men bara en för hälsa så finns det några få hälsofaktorer som gör hela skillnaden.

Fritt flöde – man vill ha ett flöde som med lätthet går genom hela kroppen (detta har vi koll på när det gäller blod och blodomlopp, men det gäller i fler områden).

Tillåtande mindset som säger ja-tack (inga begränsningar gällande det vi längtar efter och vill ha).

Man ”styr” genom vilka tankar och känslor man kallar in (fokus). När man gör saker vill man göra dem i tacksamhet, glädje och lätthet.

Reikienergi är också fenomenal på att lösa upp ”tjära i energisystemet”. Det är därför så många hittar till Reiki när förutsättningarna är som allra värst. 

När man lär sig Reiki innebär varje kurs en energihöjning i vilken man blir av med slagg och begränsningar (men då behöver man också släppa taget om det som hållit en tillbaka).

Ju mer man använder Reiki desto mer näringslösning och mindre tjära i systemet.

Men det är en resa att ta sig från det ena läget till det andra. En resa full av säkerhetsnivåer och diagnostiska prov.

Vill du verkligen ha det?

När det är dags att ta sig från en energinivå (ex 95% slagg & 5% flöde till 75% slagg & 25% flöde) kommer livet ALLTID att ge en ett diagnostiskt prov!

Det diagnosiska provet (passageriten) är till för att medvetenhetsgöra skiftet. Det frågar oss: ”Vill du verkligen göra det här? Vill du verkligen ha det du jobbat för?”

Det diagnostiska provet är också till för att vi ska visa (oss själv) hur mycket vi lärt oss och faktiskt kan. Känslan efter ett diagnostiskt prov är fantastisk! Självförtroendet är på topp. Jag fixade det här!

Ofta ska vi även använda de nyförvärvade färdigheterna som grund för nästa steg (vi måste kunna gå innan vi kan springa) och då kan det vara värdefullt att påminna sig själv om vilka färdigheterna är.

Visst lät allt det här bra?! Det är för att det är bra! 

Känslan mitt i prövningen

Känslan när man är mitt i prövningen kan dock vara en annan. Det kan handla om flera veckor där prövning efter prövning avlöser varandra. Den ena upplevelsen är värre än den andra.

 ”Är det ens möjligt?!” frågar vi oss.

Här kan det kännas tacksamt att veta att ett diagnostiskt prov ENBART kan uppstå när man är redo. Det är alltså upplagt för att man SKA KUNNA KLARA AV DET!

Det är lite som att man behöver ha vissa grundkunskaper för att kunna klara av vissa yrken eller uppdrag. Man behöver visa (sig själv och livets osynliga krafter) att man är redo.

Säkerhetsnivån ligger också i att man inte kan ”råka” hamna i ett ”nytt yrke” utan att ha möjlighet att fatta ett medvetet beslut om saken.

Halvvägs förändras allt

I den andliga utvecklingen finns det ett diagnostiskt prov som är större och viktigare än andra. I den egna utvecklingen känns detta obegripligt för man befinner sig mitt i utvecklingen och på många sätt märker man ingen större skillnad från den ena dagen till den andra. Men just denna skillnad är större än något annat.

Det handlar om vilken som är den dominerande energin. När den dominerande energin går från tjära till att bli näringslösning. 

Det är en milstolpe när grundenergin skiftar. När man går från 51% tjära till 49% näringslösning till 49% tjära och 51% näringslösning.

Skillnaden är alltså: ”Är livet lidande, med en tillfällig upplevelse av extas?” eller ”Är livet extas, men tillfällig upplevelse av lidande”. Det handlar om vad vi identifierar oss med.

Men just i det ögonblicket kanske man inte riktigt känner så stor skillnad. Det är lite som Vintersolståndet när vi går mot ljusare tider. Det tar ett par månader innan man verkligen ser skiftet.

Långsamt till en början – raketfart ”på slutet”

När vi börjar vår andliga utveckling går utvecklingen ofta långsamt. Vi är fulla av tvivel och skepsis. Funkar verkligen det här? Vill jag det här? Är det bara fantasier? Det handlar knappt om dagar av extas, snarare stunder av dem. (95% tjära, 5% näringslösning).

I mitten (mitten är mitten av tjära-närings-kombinationen, inte mitten av den andliga resan) är det ungefär lika lika, lika mycket tjära som näringslösning. Många bra dagar följt av lika många dåliga dagar.

Men efter det diagnosiska provet har man bevisat för sig själv hur mycket man tycker om sitt nya jag. Tvivlet lyser med sin frånvaro och är ersatt av hopp, nyfikenhet och tillit. Och nu börjar utvecklingen gå i raketfart! Man bygger in allt fler rutiner som ger välmående. Man uppdaterar mindset efter mindset. River andliga kontrakt som inte längre tjänar en…

Så året efter ”mitt-diagnostiskt-provet” är man ofta 20% tjära & 80 % näringslösning. Allt verkar hända samtidigt.

Och mycket mer energiren än så behöver man inte bli för att känna effekten av näringslösning i energisystemet.

Lycklig hädan efter?

Men vad gör man sedan? När energikroppen till större delen består av näringslösning.

Livet är till för att levas och upplevas, och det finns många händelser och upplevelser man kan få på jorden. Ingen är bättre än någon annan. Det handlar bara om vad man är intresserad av.

Näringslösningen ger inte naturligt ett ”lycklig hädan efter”. Det är visserligen ljuvligt och man känner lätthet och tillit till livet. Det är lätt att må bra när man har mycket näringslösning i energisystemet.

Men den innebär snarare att det inte längre finns någon broms.

Det man tänker och känner manifesterar sig omedelbart.

Här gäller det att disciplinera sig och enbart tänka på sådant som man vill ska manifestera sig (tur man övat på det under hela sin helande resa). Allt annat ska man inte ägna en tanke åt.

Ju mer man njuter, känner glädje och vistas i tacksamhet desto bättre går det. Oavsett om man är nybörjare eller andligt erfaren.

Må bra jämt

Så med näringslösning i systemet är det än viktigare att sysselsätta sig med sådant som man tycker om och mår bra utav. (Tur man fått öva så man vet vad man mår bra av)

Man tänker bara på sådant som man vill ska manifestera sig. (Tur man fått öva på att rikta sina tankar)

Och man njuter av livet fullt ut. (Tur man fått öva på detta – även i de värsta situationer)

Trots allt, vi har inte inkarnerats på denna jord, och dragit på oss en mängd cellminnen, ”bara” för att lösa upp dem och helas. Vi slipper dem ändå när vi är på ”andra sidan”.  

Vi har tagit på oss ett ok av cellminnen för att de SKA forma oss på olika sätt. Det finns ett genuint intresse i det vi har karma och cellminnen på.

Så ta hand om dig själv. Sträva alltid efter att må bra, var du än befinner dig på din andliga resa. Att spelreglerna förändras och det blir allt lättare att hålla kvar en go känsla är trevligt, men det är inte ett mål i sig själv.

Du behöver inte lösa upp alla cellminnen för att leva ett gott och rikt liv, lös bara upp de cellminnen som hindrar dig från att följa ditt hjärta.

Har detta inlägg hjälpt dig med något som varit betydelsefullt för dig?