Sanningen om nakenbilderna

Det här med att aldrig säga aldrig…  Jag kan bara erkänna. Det har hänt igen. Denna gång var det betydligt mer känslomässigt krävande.

Den här historien började med att jag observerade något som skulle kunna bli ett problem.
Jag om min vän och hyresvärd Anneli affärsutvecklade.
För att förklara hur ägarenergin påverkar en verksamhet ritade jag upp en bild på blädderblocket.
Anneli gick igång.

”Jag älskar dina förklaringar. De ger mig så mycket. Blädderblocket och pennan, det är liksom ditt signum. Kan jag inte få ta en bild på dig när du står och berättar? Du kan få använda den på din hemsida.”

Grejen är att jag gärna skulle vara med på bild, men jag är så icke-fotogenisk att det är pinsamt.
Jag försökte minnas alla tips och råd som jag någonsin kunnat uppbåda från Americas next top model och tänkte glada tankar.
På bilden såg det ut som jag helst av allt hade velat sjunka ned igenom golvet.

Med Annelis pepp och glada hejarop blev det till sist en ok bild. *Puh*

Osäkerheten börjar bli ett problem

Men innerst inne insåg jag att min osäkerhet började bli ett problem.
Det var bara en tidsfråga innan jag behövde bli bekväm med att stå framför kameran. Men så bråttom var det väl inte?
Jag bestämde mig för att skjuta på det ett tag till.

Har du någon gång behövt göra något obekvämt ännu mer obekvämt för att liksom spräcka bekvämlighetszons-vallen med full kraft?
Livet har en tendens att försätta mig i sådana lägen.

Åh nej? Jag kommer att behöva vara naken på bild?!
Det var lördag eftermiddag.
Jag stod och pratade med en vän. Vi kom helt otippat in på ämnet nakenbilder.
Det finns människor som slappnar av när de inte har några kläder på sig.
Jag är raka motsatsen.
Jag känner mig fruktansvärt obekväm när jag inte har några kläder på mig.
Jag går inte ens i kjol utan strumpbyxor.

Medan jag berättade hur obekväm jag var i min egen nakenhet överrumplades jag av plötslig klarhet.

Jag bara visste.
Det skulle hända.
Jag skulle behöva vara naken på bild.
H*e.

Drev livet med mig?

På måndagen senare fick jag ett SMS.
”Vill du vara modell i morgon? Yoga och även någon massagebild?”

Det var Anneli som skulle göra om sin hemsida.
Drev livet med mig?

Så jag skulle vara naken på bild?
På riktigt?

Det blev ganska bra ändå…

”Så, hur naken var du?” frågade maken när jag kom hem efter fotograferingen.
Jag trodde att det skulle bli någon ryggbild, men de togs inte på mig.

Istället blev det en fantastisk bild när jag får intuitiv massage.
På bilden ser man bara axlar.
Men jag var naken under handduken!
Åtminstone på överdelen…

Nästa gång livet sätter mig framför en kamera tänker jag nappa på en gång.
Så kanske jag slipper nakenbilderna framöver…

Epilog

Jag brukar säga att utmaningar försvinner när man lärt sig av dem. Uppenbarligen har jag mer att lära i området fortfarande. För jag har ”behövt” ställa upp på nakenbilder ett par gånger till. Det är roligt att bli inbjuden och det är spännande att expandera bortom sin konfortzon. Vem vet, det kommer kanske mer på temat framöver?

Vill du läsa mer om när livet tvingar en att utvecklas?
När livet zoomar in >
Falla tillbaka eller höja ribban? >
Growth mindset – hur drömmen blev till verklighet>
Följ din längtan – även om det inte riktigt är din grej >