När ett besök av spökjägare blir ett helande av platsburen svart magi
— En berättelse om ett oväntat möte, en dold konflikt och energier som sträcker sig tusentals år bakåt i tiden
Ett oväntat besök
En lördag i mitten av november öppnade jag dörren för tre personer jag knappt kände — två kvinnor och en man — som kommit till mitt hus av en väldigt speciell anledning:
De skulle leta spöken.
Det märkliga?
Vi har inga spöken här.
Ändå visste jag: det här besöket var viktigt. Jag hade sett fram emot det i veckor, utan att förstå varför.
Mötet på Töremässan och den märkliga känslan
Allt började i september, på Töremässan, där jag och Maria Dupal ställde ut.
Där mötte jag Ghost Crew Norrbotten — Sara, Johan och Karin.
Länk: Ghost Crew Norrbotten – Paranormal utredning i Norrbotten >
Jag visste ingenting om dem, ändå var känslan omedelbar:
Varma. Äkta. Passionerade. Rätt.
Innan mässan ens var slut hade jag bjudit in dem till vårt hem för andliga läsningar och ett gemensamt möte. Datum sattes direkt. Jag planerade till och med maten.
Det var som att något i mig visste att deras besök skulle öppna en dörr jag inte visste fanns.
Spökjägare med full utrustning
När de kom var det vinterkallt — minus elva grader, ett tunt täcke snö, och mitt hem upplyst av juliga lampor fast det ännu var för tidigt.
Ghost Crew kom bärande på väskor fyllda av utrustning jag aldrig tidigare sett i verkligheten:
- skärmar som fångar ljusfenomen
- apparater som pep och blinkade
- en ordmaskin som pratade (den pratade så mycket att vi till slut stängde av ljudet)
- gosedjur som reagerade på beröring
- sensorer och mätare i alla former
Men innan jakten åt vi lunch. Pratade. Skrattade. Jag förstod varför min intuition dragit dem hit — de var genuina. Omtänksamma. Och otroligt passionerade över sitt arbete.
Varför anlitar man en spökjägare?
Ghost Crew jobbar med att skapa trygghet.
De utreder energier, hjälper andar att gå över, och använder både medialitet och avancerad utrustning.
Mycket av utrustningen bygger Johan själv.
Deras mål är att förstå vad egentligen händer i ett hem — så ägare slipper gissa, fantisera eller vara rädda.
Se och köp utrustningen som Ghost Crew använder och Johan tillverkar >
Andliga läsningar och poddinspelning
Jag tog fram mina änglalekar och gjorde läsningar åt var och en av dem.
Det blev starkt — och personligt — så vi höll mikrofoner och kameror på avstånd tills det var dags att spela in podd.
Här kan du beställa en egen läsning >
En stund senare satt vi där med små mikrofoner på kläderna, redo.
Vi pratade Reiki, energier och jag gjorde även en läsning för Ghost Crew som helhet.
Till Reikiportalen och den Känslomässiga storstädningen vi pratar om i podden >
Sara log:
”Tänk på att det är ljud. Läs korten högt, för kameran finns bara i våra huvuden.”
Jag bjöd in byns energier
Eftersom jag visste att vi inte har spöken i vårt hus hade jag istället gjort något annat inför deras besök:
Jag hade bjudit in platsens energier.
Jag bor på en speciell plats.
En sådan som många känner av utan att kunna förklara varför.
Här finns historia, vandringssägner och fotografier från hur allt såg ut för hundra år sedan.
Jag bad energierna:
”Kom gärna fram när vi poddar. Var med en stund. Men återvänd hem när vi är klara.”
Detta hade jag inte berättat för Ghost Crew.
Ändå reagerade de nästan direkt.
”Oj… det börjar samlas energi utanför fönstret.”
Jag berättade om min inbjudan.
Då log de. Det var uppenbart att energierna redan var där.
När utrustningen slogs på förändrades allt
Efter podden plockade de fram sin utrustning.
Stämningen i huset ändrades på sekunden.
Det var tydligt att något var här.
- Ordapparaten började kasta ur sig ord: ”Präst”. ”Fördömelse.” ”Nio.”
- På skärmen syntes först en ”skelettperson” — sedan fler bredvid.
- I soffan dök en spindelliknande energi upp.
- Gröna ringar rörde sig i luften.
Men trots allt detta… ville ingen av energierna prata.
Som om de väntade på något.
Det är inte vårt hus det spökar i
Det var nu jag mindes något jag inte delat med Ghost Crew.
Under sensommaren hade jag spontant berättat för min granne (innan han åkte till sitt vinterboende) att spökjägare skulle komma.
Jag hade frågat:
”Finns det någon plats i Renholmen där det spökar?”
Och han hade svarat:
”Hos mig. Min mamma hörde ofta min syster gå på övervåningen fast hon inte var hemma.”
Jag hade också vetat — men aldrig nämnt — att:
- det finns heliga platser och gravrösen i Jävre
- min granne burit på ett livslångt utanförskap
- hans far var känd som stridslysten
- förra ägaren till vårt hus och grannen ofta var i konflikt
Som healer går man inte in i andras konflikter.
Jag hade därför aldrig känt in någon av dessa saker aktivt.
Men de fanns där.
Som små trådar i marken.
Spjutet i marken
När Ghost Crews utrustning inte gav mer än ord, fick jag för mig att tona in mig.
Och då hände det.
Jag hamnade — på energiplanet — på granngården.
Där såg jag det:
Ett mörkt, fruktansvärt spjut.
Som om någon för tusentals år sedan slagit ned något förbannat och tungt i marken.
Det var inte en plats av ondska.
Det var inte ens en plats av ritual.
Det var som om någon… råkat förstöra marken.
En förbannelse som legat där i årtusenden.
Och platsen hade sedan dragit till sig människor med mycket kraft, ilska och turbulens.
Allt passade ihop.
När jag började rena platsen svarade ordmaskinen:
PEACE.
Det var ingen förbannelse – det var en meteorit av ilska
Men det slutade inte där.
Jag fick se en forntida schaman från Jävre.
Magisk. Kraftfull. Fullständigt obalanserad.
Hans raseriutbrott hade kastat energier över hela området.
Inte ett spjut — utan energimässiga stenar, som meteoritnedslag.
En av dem hade landat exakt där grannens gård ligger idag.
Jag började hela.
Och då fortsatte historien vecklas ut:
- En präst i konflikt med schamanen.
- En gammal finsk soldattrupp som tvingats lämna ett bränt hemland.
- Spår från Ryssland, Finland, Norrland — alla kopplade genom samma karmiska kedja.
Till slut fick jag se platsen där allt börjat:
En enorm energikrater i Ryssland. En tomhet. Ett ursprung.
Jag fick lägga en helande kristall där.
Ljuset spred sig genom hela kedjan — från Ryssland till Finland, till Jävre, och ned i den mörka punkten på granngården.
Det var som att se en karta tändas upp.
Vad var det som egentligen hände?
När allt var klart stod vi alla där i hallen, tysta.
Chockade.
Lugna.
Djupt berörda.
Ghost Crew hade kommit för att se vad som fanns i vårt hus.
Istället hade vi renat:
- en förbannelse från forntiden
- ett schamaniskt utbrott
- en prästkonflikt
- karmiska band mellan tre länder
- en platsburen energi som påverkat människor i generationer
Sara skrattade:
”Man måste vara beredd på allt. Det tillhör jobbet.”
Jag antar att hon har rätt.
Tacksam för samarbetet
När de åkt lade sig en stilla frid över huset.
Jag somnade tidigt, helt slut men tacksam.
För oavsett hur märkligt allt var… kändes det rätt.
Som om något äntligen fått läka.
Och nu när jag då och då får förfrågningar om husreningar…
ja, då vet jag precis vilka jag kan rekommendera:
Ghost Crew Norrbotten.
Länk till poddavsnittet hittar du HÄR >
Wow!! Vilken grej!! <3
Är fortfarande fascinerad och tacksam!