Tidigt i mitt Reikiutövande fick jag lära mig vi som helare ska undvika att gå in med ”för tidigt helande.” Det finns saker som en människa behöver gå igenom, och därför ska man som helare inte vara för snabb med att gå in med helande energi. Men är detta verkligen sant?

Nu tänker jag berätta vad jag lärt oss under mina femton år i helandevärlden.

Det är inte så att vi inte ska gå in med för tidigt helande. Det är så att vi inte kan gå in med för tidigt helande. Om något är menat att ske då kan vi inte undvika det – hur mycket vi än försöker! Däremot ska vi FÖRSÖKA UNDVIKA skador så långt det bara är möjligt.

Uttrycket handlar om en acceptans för det vi inte kan hela, hellre än att strunta i vissa skador därför att vi tror att det finns en livsmening med att få ärr.

Även det som är menat att finns kvar kanske inte är menat att stanna för alltid? Det kanske “bara” ska påverka ett par år?

Brännsåret som inte gick att läka

Första gången jag fick uppleva ”för tidigt helande” var i mitt eget hem. Två scener hände. Jag agerade på exakt samma sätt. Men ändå blev det två helt skilda utfall. Jag tror att detta var ett pedagogiskt lärotillfälle från mina osynliga guider.

Första gången jag fick en brännskada råkade jag hälla brännhet olja på min fot. Det gjorde ont. Riktigt ont. Jag tvättade bort oljan och satte mig för att Reikia. Först höll jag handen över foten, ca en decimeter ovan, men efter 45 minuter upptäckte jag att handen låg på själva skadan. Det gjorde inte ont längre. Dagen efter hade jag ett brännmärke i storleken 1990-talets femkrona, men jag kunde med lätthet sätta på mig både sockar och skor. Efter en vecka fanns det inget spår av skadan. Det var fullständigt läkt.

Andra gången jag fick en brännskada utgick jag ifrån att samma sak skulle hända. Att Reikin skulle bränna i mina händer och skadan skulle försvinna. Så när jag brände mig på strykjärnet satte jag mig för att ge Reiki. Efter 45 minuter hade energin fortfarande inte kommit igång – fastän jag verkligen försökte.

Jag fick ett riktigt fult brännmärke. Det låg som ett snitt över min handled, ungefär som om jag försökt ta livet av mig. Och det gick inte bort!!! Dag efter dag, år efter år såg jag ärret. Tills det slutligen bleknade. Nu är det helt borta.

Varför fungerade det inte den andra gången?

Frågan jag ställde mig var förstås varför fungerade Reikin den första gången, men inte den andra? Och det är här ”för tidigt helande” kommer in. Jag kunde inte hela bort skadan för att jag skulle ha den. Jag hade en självdestruktiv sida på den tiden, och ärret påminde mig om alla gånger ”jag försökt ta livet av mig”. Då menar jag inte med knivar eller sömntabletter, utan genom mitt respektlösa behandlande av mig själv. Dessutom lärde jag mig att allt inte går att läka – trots att vi försöker!

Skog i gryning
Försök alltid att läka skador! Med Reiki eller på andra sätt. Det kanske är meningen att din Reiki ska läka just denna skada?

Testa alltid Reiki!

Om du, eller någon i din vård, har ett problem SÖK ALLTID HJÄLP! (Gå till akuten, doktorn, psykologen eller den som kan tänkas hjälpa dig med ditt problem)

GE ALLTID REIKI! (Du kommer att bli förvånad över hur mycket Reikin faktiskt kan hjälpa dig med)

TA EMOT hjälpen när den kommer!

Försök UNDVIKA ALLA TÄNKBARA PROBLEM! Bjud in fler av de känslor du faktiskt vill ha mer utav…

Men om ingenting fungerar, trots hjälp, tro, engagemang och stöd – då är det menat! Åtminstone för stunden. Men det är kanske meningen att du ska hela det sedan?

Få alla inlägg direkt i din mailbox – prenumerera på söndagsbloggen. Länk längre ned på sidan.

Skriven-av-AnnaSofia-2019