Meningen med livet är att hitta din andliga gåva. Livets syfte är att ge din andliga gåva till världen. Känner du igen citatet? Det är en fri översättning av Pablo Picasso: The meaning of life is to find your gift. The purpose of life is to give it away. Picasso hade förstått många sker, och den andliga gåvan är en av de saker som han hade förstått.

Men vad är då en andlig gåva? Vår andliga gåva är något som vi instinktivt är intresserade av. Något som är viktigt för oss. Något medfött. Något som vi tar för givet. Men det är också något som ENDAST VI kan se, känna, höra eller förstå. Det är bara de som bär gåvan som känner igen den. Däremot innebär en andlig gåva inte att vi föds fullärda och inte behöver träna. Även andliga gåvor behöver mängder av medveten träning för att bli en färdighet. Eftersom gåvan är så viktig för oss på ett djupt, personligt plan handlar den andliga gåvan framförallt det som ger oss motivation att lägga långt över 10 000 timmar av medveten träning för att för att förfina våra färdigheter.

Jag tänkte berätta lite om de livsval jag gjorde när jag var sjutton och tjugofem, med hjälp av min egen andliga gåva. Vilken jag förstås inte hade förstått att jag hade. Så jag begrep definitivt inte att jag använde den. Eller att andra saknade den. Jag hoppas att detta klargör hur en andlig gåva fungerar. Vill du hänga med?

Din andliga gåva är något som är unikt för dig
Din andliga gåva är något som är unikt för dig

Du behöver inte göra något bara för att du har lätt för det

Det första valet, det som var när jag var sjutton, handlade om jag skulle bli ingenjör. Min pappa var ingenjör, och han förespråkade utbildningen varmt. Grejen är att jag säkert hade klarat av ingenjörsutbildningen ganska bra, för jag har haft relativt lätt för matematik.

”Ingenjör är en bra utbildning. Som ingenjör kan du gör vad som helst.”

”Jamen, vad som helst inom vad?” svarade jag.

”Vägar, byggnader, gruvan…”

”Men de områdena intresserar mig inte alls!”

Anledningen till att jag haft relativt lätt för matematik är att min mamma var lärare i matematik, och jag har sedan barnsben fått höra att matematik är enkelt, bara man förstår logiken. Så jag har trott att det hon sagt är sagt, sökt logiken och haft ganska lätt för mig. Så pass lätt att jag, under sist året på gymnasiet gjorde ett val som får många att höja på ögonbrynen. Jag läste Matte F för jag ville ha en lätt kurs. Med matte så behöver man bara räkna några tal, och inte komma ihåg något eller lägga energi på att skriva långa uppsatser, vilket för mig kräver mer energi. Och det visade sig att denna kurs skulle ge mig något betydelsefullt, något som skulle hjälpa mig att se en andlig gåva.

Se vad alla andra ser, tänker något helt annat

Matte F visade sig vara en fantastisk kurs. Kanske inte i innehållet, men i vad jag snappade upp under själva kursen. Det fanns nämligen en person där som var en fena på matematik. Han var grym! På gymnasienivå hade han åkt ned till Stockholms universitet för att skriva en uppsats om vågrörelser i fasta föremål. Alltså seriöst, jag kunde titta på ett fast föremål, men inte tänkte jag på vågrörelserna i det. Det var som han tänkte och såg världen på ett annat sätt än alla vi andra dödliga.

Vid ett tillfälle satt vi och pratade om räta plan i rymden. Det var ingen slump att vi just pratade om dem, det var del av kursinnehållet. Och då sa denna kille något som jag har tagit med mig i resten av mitt liv. Detta något har hjälpt mig att förstå vad intuition är. Och vad en andlig gåva är. Fast det förstod jag förstås inte då. Pusselbitarna föll på plats först många år efteråt. Han sa:

”När jag förändrar en variabel i ekvationen så roterar planet.”

Jag häpnade. Jag ritade alltid räta plan på exakt samma sätt, för jag såg ingen skillnad på dem. Inte ens när jag fick dem förklarade. Andragradsekvationerna och deras grafer var enligt mig det svåraste som jag stött på. Jag begrep dem liksom inte. De rörde sig inte när jag tittade på dem och de talade inte till mig. Det gjorde inte heller fasta föremål (fastän de består av energi och faktiskt rör sig)

Där fattade jag det beslut som gjort att jag fått arbeta med det jag gör idag. Och det är anledningen till varför jag valde att inte bli ingenjör. Jag tänkte:

”Hur mycket jag än studerar kommer jag ALDRIG att kunna se och förstå det han förstår. Jag är inte dålig på matematik, men jag kommer alltid bara att vara en VG-tjej. Jag kan inte bli storartad inom det här. Jag har det inte inom mig.” Så därför valde jag bort matematisk från mitt yrkesval.

Även om vi tittar på samma sak, kan vi uppfatta helt olika saker.
Även om vi tittar på samma sak, kan vi uppfatta helt olika saker.

Min chef såg något i mig som jag inte såg själv

Det andra livsvalet var när jag som tjugofemåring blev erbjuden att köpa butiken Capella i Folksamhuset. Jag vet det finns vissa läsare som haft förmånen att uppleva den egyptiska butiken för välmående som jag jobbade i under tre år, och ni vet vad jag pratar om. Butikens ägare Susanne var min första arbetsgivare. Hon startade först Thé-shoppen i Luleå, vilken fortfarande är i drift med en annan ägare. Sedan öppnade hon Capella.

Susanne såg möjligheter där ingen annan såg dem. Hon såg entreprenören i mig, och hon är anledningen till att jag kom i kontakt med Reiki och började arbeta med den. De första kunderna kom genom Susanne, för hon pratade så gott om mina, då fortfarande oprövade, behandlingar. Vilket kom att leda till allt det du ser idag…

LÄS MER Vilken är din själs innersta längtan?

Se saker framför sig i sin inre bild

Susanne hade en gåva som jag fascinerades av. Hon kunde skapa miljöer i sitt huvud. När hon gick på en mässa kunde hon se hur hon skulle exponera sakerna hemma i butiken så att de skulle kunna komma till sin rätt. Och jag kunde inte se det!

Du vet hur man ibland kan se bilder av vad någon annan pratar om, medan de pratar? Inte ens det funkade för mig när Susanne berättade. Jag var tvungen att ställa dit sakerna först, sedan såg jag hur det blev. När jag, på egen hand, möblerar om är det en lång process av försök och omjobb. Jag har en idé, testar, konstaterar att det inte blev bra. Tänker om. Testar igen. Och så där håller det på.

Susanne var inte alls lika omständlig. Hon såg direkt hur det skulle bli i sitt huvud. Hon flyttade sakerna en gång, sedan hade de sin plats. På samma sätt såg hon vad kunderna skulle tycka om att köpa. Hon såg en storsäljare endast genom att titta på produkten! Det fanns till och med kunder som hon handplockade produkter åt när hon var på resande fot. ”Det här kommer xx att älska!” Och det var så! Varje gång!

Jag kunde ha blivit en butiksägare, men en ganska dålig sådan

Jag tyckte om jobbet, men jag visste instinktivt att jag saknade den gåva som Susanne hade. När jag blev tillfrågad att köpa butiken tackade jag nej. Jag visste inom mig att det skulle bli en omedelbar försämring om jag tog över. Det gör mig fortfarande ont att Luleå står utan en Capella. Men jag hade inte kunnat driva butiken. Min andliga gåva ligger inte i inköp eller exponering i butiker. Jag kan verkligen inte förutse näst storsäljare. Det ligger inte i min natur. Så jag tackade nej till något som var ett fantastiskt erbjudande. Både för min, och för butiken skull.

Vilken är då min andliga gåva?

Vad som är min andliga gåva? Det har tagit mig lång tid att förstå, för den är så uppenbar att jag inte sett den. Ser du den? När man vet vad den är, då ser man den i texten som du nyss läst.

Min andliga gåva är att jag är maniskt intresserad av orsak och verkan! Denna nyfikenhet driver mig till att se vad människor har inom sig. Det är detta som gjorde att jag snappade upp vad som hände, och började få upp blicken för andliga gåvor. Jag använde min andliga gåva (att se energimässigt orsak-verkan-samband) för att se var andra människor intuitivt hade en kreativ färdighet. Varför? Jag såg något andra inte såg förut, och jag ägnat ett decennium åt att fördjupa mig i dessa färdigheter.

LÄS MER 2 vanliga missförstånd och intuitionens outvecklade potential

Nyfiken på det jag inte kan

Att jag sedan behövt många år av Reiki för att träna upp min intuition, det är helt annan fråga. Att ha en andlig gåva, och förverkliga den, är två helt skilda färdigheter. För att förverkliga en gåva krävs medveten träning under många år. Passionen är det som får träningen, men framförallt slutresultatet, att vara värt det. Själv har jag otroligt mycket kvar att lära mig, och detta är en sporre i sig själv. Jag är en sådan där som inte räknar antalet gånger jag har rätt när jag gör en profetia, utan går in i områden där jag hade fel, eller där jag inte ens kunde gissa. Varför är det så? Vad är det jag varit blind för? Sedan kanske jag hade kunnat träna upp mitt inre seende för att kunna se de där graferna eller bli en bättre inköpare. Kanske handlar det mer om intresse än något annat?

Vilken andlig gåva har du?

Vilken andlig gåva just du har kan jag inte svara på, åtminstone inte till fullo. Men om den påminner lite om min så kan jag peka dig i en viss riktning. Men det som ännu är okänt för mig, det kan jag inte se.

Jag kan inte se vilken längtan du har (men jag kan känna att du har en längtan).

Jag kan inte se var din kreativitet är som allra bäst (men jag kan se att du är kreativ).

Din andliga gåva är något som är unikt för just dig! Eventuellt kan du se delar av den hos dina föräldrar och i dina syskon, men du har även något unikt vilket de saknar och bara du har. Din partner kan definitivt inte se den! Ni har inte samma genuppsättning och ser inte världen på liknande sätt. Detsamma gäller för dina vänner.

Däremot kan du få draghjälp i att utveckla delar av din andliga gåva genom din partner och dina vänner. Och dina föräldrars andliga gåva är inte alltid helt enkel att upptäcka. Om dina föräldrar har mycket inom sig så kan deras andliga gåva ligga som outvecklad potential, väl dold bakom rädslor, sorger och bedrövelser. Så det är inte så konstigt att det inte är så många som hittar sin andliga gåva. Däremot blir vi gladare och mer passionerade om vi får leva i den.

Vet du vilken andlig gåva du har? Skriv en kommentar nedan och berätta! Om du inte har någon aning, fråga!  Jag är nyfiken på vad jag kan få fram!

Och visst får du söndagbloggen på mailen? Anmäl dig längre ned på sidan!

Skriven av AnnaSofia